Förändringens fart

Att den ekonomiska omvandlingen går i allt snabbare takt är en vanlig uppfattning. Men ser vi bakåt i historien så visar det sig inte vara så enkelt. Vid en första anblick kan det framstå som en befogad tanke. Teknologiska landvinningar inom artificiell intelligens, autonoma fordon och bioteknik spås snart medföra en omvandling av samhället utan motstycke. Profetian ger vid handen att tekniken kommer att utsätta allt större grupper för risken att deras jobb automatiseras eller försvinner iväg till andra länder.[i] Det finns också en oro för vilka konsekvenser det får för samhället i stort, att traditionella band bryts upp och människor inte längre känner igen sig. Framväxten av nya populistiska rörelser har också kopplats samman med teknologins destruktiva inverkan.[ii]

Denna bild kontrasterar emellertid bjärt mot den scenario som målas upp av de två amerikanska ekonomerna Robert Gordon och Tyler Cowen.[iii] De menar att vi snarare befinner oss i något som kan karakteriseras som en långsiktig ekonomisk stagnation (secular eller great stagnation). Sedan 1970-talet har den ekonomiska tillväxten, mätt som ökningen i producerat värde per arbetad timme, varit betydligt långsammare än vad den var under det sekel som föregick 1970-talet, både i USA och i Västeuropa. En av deras huvudpoänger är att vi lätt invaggas i tron att den utveckling vi sett de senaste åren, främst på informationsteknologin område, också speglar utvecklingen på ett bredare plan. Sanningen är att framåtskridandet för datorer och internet visserligen varit snabb och omstöpt vissa delar av näringslivet, men informationsteknologins betydelse för hela ekonomin har varit begränsad. Faktum är att den teknologiska utvecklingen inte har påverkat människors vardagsliv på samma sätt som den gjorde under perioden från det sena 1800-talet till omkring 1970, den tidsrymd som ekonom-historiker brukar hänvisa till som den andra industriella revolutionen.

Två genomgripande teknologier karaktäriserade den andra industriella revolutionen. Elektriciteten innebar att hem och fabriker kunde förses med ljus, värme och motorer. I förlängningen ledde det till en djupgående och vittförgrenad omställning av arbetet i jordbruket och på fabrikerna. Förbränningsmotorn lade grunden till en förändring av transporterna. Varor kunde fraktas direkt mellan producent och mottagare utan avlastning vid järnvägsstationer och hamnar. Människor kunde bosätta sig i förorter på långt avstånd från arbetet i centrum. Under perioden fram till 1970-talet byggde en strid ström av nya uppfinningar på den grund som lagts av dessa två landvinningar: rinnande vatten, kylskåp, TV, motorvägar, flygtransporter och stormarknader förändrade människors vardag.

Vi föreställer oss ofta att samhället var mer statiskt förr i tiden, att människor idag byter jobb och flyttar in till städerna i en allt högre takt. Men det är mer komplicerat än så. Låt oss börja med frågan om den regionala omflyttningen. Visst växer storstäderna mycket snabbt idag, men det förklaras i stor utsträckning av att migranter till Sverige föredrar att bosätta sig där, inte att människor flyttar från landsbygden in till städerna.[iv] Jämför det med det sena 1800-talets unga svenskar. Under en trettioårsperiod flyttade 18 procent från ett liv på landsbygden in till någon av de växande städerna. Detsamma kan sägas om flyttningarna mellan landets olika delar. Ekonomisk-historisk forskning har visat att arbetare flyttade dit lönerna och arbetsmöjligheterna var som störst. År 1900 var till exempel över 15 procent av landets befolkning födda i ett annat län än där de var bosatta. Mellan 1860 och 1920 emigrerade dessutom nästan en tredjedel av befolkningen till USA, var femte av dessa kom också tillbaka med nya intryck från andra sidan atlanten.[v]

Hur är det då med den ekonomiska omvandlingen? Det är visserligen svårt att jämföra 1800-talets arbetsmarknad med dagens. Men en enkel indikator på hur snabbt förändringen sker är hur sysselsättningen i olika sektorer förskjuts mellan två tidpunkter. Omställningen mätt på detta sätt gick som snabbast under efterkrigstiden, men har efter 1970-talet avtagit i intensitet.[vi] 

Den förändring i sociala omständigheter som en människa genomlevde under en livstid i mitten av den andra industriella revolutionen var därför med sannolikhet mer omvälvande än den som den moderna människan upplever idag. Förmodligen var miljöombytet i att gå från småbrukare eller statare till textilarbetare större än skiftet från kontorsbiträde till managementkonsult.  Faktum är att för en person från 1950-talet skulle ett modernt hem inte förefalla särdeles annorlunda. Visst har det skett mindre förbättringar, och vissa saker har kommit fler till del. Men elspis, rinnande vatten, TV och personbil fanns redan för 60 år sedan. Jämför det med om en person som levde på 1890-talet fick uppleva ett hem från 1950-talet.

Trots de förändringar som informationsteknologin medfört, har den på intet sätt lett till samma genomgripande förändring av vårt vardagsliv som tidigare generationer upplevt. Robert Gordon har illustrerat detta genom att ställa den provokativa frågan: Om du var tvungen att välja mellan att ha tillgång till vattentoalett eller din smartphone, vad skulle du då välja?   


[i] OCED har bland annat i en arbetsrapport bedömt att automatiseringen kan komma att påverka nästan hälften av alla jobb.

[ii] Frey mfl visar tex i en studie att i områden i USA där robotiseringen fått en större inverkan på sysselsättningen ökade stödet för Donald Trump i valet 2016.

[iii] Både Tyler Cowen och Robert Gordon har skrivit böcker på temat.

[iv] Statistiska centralbyrån har skrivit en bra sammanfattning.

[v] Siffran för andelen som flyttade från landsbygd till stad bygger på män som observeras i både 1880- och 1910 års folkräkning. Eftersom de bytte efternamn vid giftermål kan inte kvinnor enkelt följas på samma sätt, men där var andelen som migrerade till städerna ännu högre.

Det finns numera en rad ekonomisk-historiska studier kring drivkrafterna bakom den regional migrationen i Sverige i slutet av 1800- och början av 1900-talet. Christer Lundh har skrivit mycket på ämnet, bland annat en bra översiktsartikel.

För närvarande pågår också ett forskningsprojekt på ekonomisk-historiska institutionen vid Lunds Universitet som studerar de som återvände efter att ha emigrerat till USA.

[vi] Se Andersson och Lindmark (2008) för en analys av strukturomvandlingen i Sverige sedan 1850-talet.