Vad fan är hög standard? Priser och levnadsnivå idag och igår

Det rådande läget i världsekonomin får många att oroa sig för hur deras personlig ekonomi ska påverkas. Kommer jag ha råd med de saker som jag vant mig vid? För att förstå utvecklingen av människors levnadsnivå, både idag och i historisk tid, lutar sig forskningen mot beräkningar av löner och inkomster i reala termer; Hur mycket mer eller mindre kan en person köpa av varor och tjänster idag jämfört med igår?

Alla uppskattningar av levnadsstandardens utveckling mellan två tidpunkter fordrar två ingångsvärden. För det första en uppskattning av personers inkomst så som den gällde vid respektive tillfälle. För det andra en värdering av hur den allmänna prisnivån förändrats under samma tidsrymd. Med andra ord: hur hög har inflationen varit? Om inkomsten i kronor räknat har gått upp men priset på de saker som en person konsumerar stigit ännu mer, då har levnadsstandarden i själva verket sjunkit. Men hur vet vi egentligen hur prisnivån har förändrats? Och vad menas egentligen med ”allmän” i detta sammanhang?

Idag beräknas prisnivån med hjälp av det som kallas KPI, eller konsumentprisindex. Det är en uppskattning av priserna på en uppsättning varor som köps och konsumeras av en tilltänkt genomsnittlig medborgare i Sverige. Ansvaret för att ta fram dessa siffror ligger hos Statistiska Centralbyrån (SCB). Så här ser till exempel varukorgen som de använder ut för år 2020:

HuvudgruppAndel
Livsmedel och alkoholfria drycker14%
Alkoholhaltiga drycker och tobak4%
Kläder och skor5%
Boende24%
Inventarier och hushållsvaror6%
Hälso- och sjukvård3%
Transport13%
Post och telekommunikationer4%
Rekreation och kultur12%
Utbildning0%
Restauranger och logi8%
Diverse varor och tjänster7%

SCB uppskattar fördelningen av konsumtionen på olika huvudgrupper genom att observera svenskarnas faktiska konsumtion under det gånga året. Inom varje huvudkategori gömmer sig i sin tur ett antal faktiska varor och tjänster. För att uppskatta hur den allmänna prisnivån förändrats mellan två tidsperioder följer SCB kostnaden för dessa varor, och de viktas ihop med hjälp av proportionerna i tabellen.  

Varukorgen är med andra ord tänkt att representera hur de flesta människors konsumtion ser ut. Men för vem ser fördelningen egentligen ut på exakt detta sätt? En nykterist lägger till exempel inte fyra procent av sin inkomst på alkohol och tobak. En rik person spenderar sannolikt en högre andel av sin inkomst på restaurangbesök och upplevelser och en låginkomsttagare lägger mer på livets nödtorft. Någon som bor på landsbygden spenderar oftast mer på transporter under det att en storstadsbo måste lägga en större andel av sina pengar på sin bostad.

Från detta följer att den utveckling av prisindex som räknas fram av SCB inte är en korrekt beskrivning av någon enskild persons faktiska levnadsomkostnader. När prisutvecklingen skiljer sig kraftigt åt mellan olika typer av varor blir den allmänna prisutvecklingen en ganska dålig indikator över levnadskostnaden för varje enskild person. I så måtto är den är endast en approximation. Ett konkret exempel kan vara bostadsprisutvecklingen. I Stockholm lägger en person i regel en större andel av sin inkomst på sin bostad, och denna post väger därmed tyngre i budgeten än vad den gör för den genomsnittlige svensken. Samtidigt har priserna på bostäder stigit mycket snabbare i huvudstaden än i landet som helhet. Båda ingångsvärdena, hur bostadsposten viktas i korgen och hur priserna utvecklas, blir därför missvisande.    

Mot bakgrund av de svårigheter som är förenade med att uppskatta levnadsnivåns förändring idag, är det inte förvånande att det har varit föremål för meningsutbyte också inom den historiska forskningen. Ett exempel på hur något så torrt som prisindex kan bli akademiskt sprängstoff är debatten om arbetarklassens levnadsstandard under den industriella revolutionen i Storbritannien, det som gått under namnet ”the real wage debate”. Redan Friedrich Engels i ”The Condition of the Working Class in England” från år 1845 pekade på frånvaron av reala förbättringar för arbetarklassen breda lager, trots en kraftig urbanisering och stegring av arbetsproduktiviteten under de närmast föregående årtiondena. Allt sedan dess har debatten fortgått mellan ”pessimister” och ”optimister”.

Ett vägskäl i debatten kom 1983 när Jeffrey Williamson och Peter Lindert publicerade en studie där de ansåg sig bestyrka optimisternas tolkning. Den menade att de reala lönerna visserligen låg stilla under tiden före 1820, men att de därefter gick att se en tydlig stegring år för år. Deras bevis härrörde från nya löneserier som kombinerades med ett nytt prisindex. Bland annat tog de fram nya serier över priset på bomull från exportstatistiken och nya data på bostadskostnader, det senare hämtat från uthyrningen av ett antal stugor i Trenham. De reviderade också om de respektive varornas vikt i varukorgen på ett sätt som de menade bättre representerade en arbetares konsumtion.

Williamson och Linderts slutsatser kritiserades snart i en artikel av Nicholas Crafts. Han menade att andelen av konsumtionen som lades på kläder överskattats. Författarna kritiserades också för att ha använt exportpriset på bomull för att skatta prisutvecklingen på kläder, vilket lett till det underförstådda antagandet att människor endast konsumerade bomullsplagg. Något som inte var i överenstämmelse med verkligheten. Det visade sig att deras mer optimistiska bild till stor utsträckning drevs av detta antagande.

Den stora murbräckan mot Williamson och Linderts resultatet kom emellertid något senare. Charles Feinstein publicerade år 1998 en artikel som bestyrkte pessimisternas tolkning av förloppet. Han viktade om korgen på ett annorlunda sätt, och lät tyngden för bomullskläder vis-a-vi plagg tillverkade av ull och linne stiga i takt med hur den faktiska konsumtionen av dessa varor framskred. Han uppdaterade också serien över bostadskostnader. Även om de levnadsstandarden faktiskt steg något mellan 1780 och 1850 också med Feinsteins index, så var ökningen i de reala lönerna bara hälften så hög som tillväxten av BNP per capita under samma period.

Gregory Clark publicerade 2005 ytterligare en serie över reala löner, denna gång under en mycket lång tidsperiod: från 1209 till 2004. Han menade att Feinstein hade fel, och att löner i själva verket steg kraftigt under 1800-talet. Clarks slutsats kom som ett resultat av två faktum: 1) att hans serie över levnadsomkostnader steg långsammare och 2) att de reala lönerna i hans fall var lägre före år 1800 än vad som var fallet i Feinsteins serie, trots att slutpunkten i de två fallen var liknande, vilket på så sätt orsakade en starkare ökning i Clarks serie.

År 2007 kom Robert Allen ut med text som försökte balansera mellan Feinstein och Clark. Allen visade att skillnaden mellan det två kunde hänföras i lika delar till hur olika varor viktades och till utvecklingen av priserna på de ingående varorna. Från de två prisserierna tog Allen fram en egen serie som han menade var en förbättrad syntes av de två. Han ansåg att Clark underskattat hur stor andel av inkomsten som lades på kolhydrater, 27 procent i Clarks fall och 39 procent i Feinsteins index. Han accepterade å andra sidan flera av den förras nya prisserier som en förbättring. Allens nya index hamnade betydligt närmre Feinsteins än Clarks, och bekräftade därmed en pessimistisk tolkning av den industriella revolutionens inverkan på den brittiska arbetaklassens levnadsstandard. Nya inlägg i debatten har anlänt med jämna mellanrum, så det sista ordet är säkerligen inte sagt.

Ett annat tema inom den historiska levnadsstandardforskningen har varit att förstå skillnader i reala löner mellan länder. Denna diskussion tog ett språngsteg med en artikel av Robert Allen från 2001 där han jämförde löner för byggnadsarbetare i ett antal europeiska storstäder under en period från medeltiden till första världskriget.

Utöver det nya i att jämföra en grupp av arbetare som existerat i nästa alla länder och tider, och för vilka arbetsvillkoren dessutom var likartade överallt, var den stora nydaningen i Allens arbete att ta fram en metodik för att jämföra levnadsomkostnader på olika platser. Istället för att uttrycka förändringen av reallönerna i termer av ett index utvecklade Allen något som han kallade för en välfärdskvot (welfare ratio). Denna kvot uttrycker hur många varukorgar en arbetare i en viss stad vid en viss tidpunkt hade råd att konsumera. Han presenterade två varianter. En varukorg som var förenad med vad en person var i behov av att konsumera för att överhuvudtaget överleva, som på så sätt reflekterade ett existensminimum (subsistance basket). Och en korg som reflekterade den typ av konsumtion som en person eftersträvade om det kunde begagna sig mer än bara livets nödtorft. Allen kallade den för en varukorg förenad med respektabel konsumtion (respectability basket). Innehållet i de två korgarna återfinns i tabellen nedan.   

ExistensminimumRespektabel konsumtion
Kilo bröd182
Kilo spannmål170
Kilo ärtor2034
Kilo kött526
Liter öl182
Kg ost och smör310,4
Antal ägg52
Kilo tvål1,32,6
Meter linnetyg35
Kilo levande ljus1,32,6
Liter lampolja1,32,6
Bränsle (miljoner BTU)25
Hyra5% utöver övriga kostnader5% utöver övriga kostnader

Allen menade att en person som hade råd med en respektabel konsumtion främst konsumerade färdigt bröd som de köpte på marknaden, och att de åt mer animalier och drack mer öl än de som fick nöja sig med ett existensminimum. Allen antog vidare att en manlig arbetare jobbade 250 dagar om året och försörjde en familj med hustru och två minderåriga barn.

Allens beräkningar på basis av dessa antaganden visade att det skedde en divergens inom Europa under århundradena efter digerdöden. I östra och södra Europa föll reallönerna stadigt nedåt och träffade botten kring år 1800. I nordvästra Europa, i det här fallet representerat av London och Antwerpen, bibehölls däremot lönerna på en hög nivå. Allen har i andra arbeten pekat på de höga reallönerna i Storbritannien som en anledning till att mekaniseringen av fabriksproduktionen startade just där och då, och i förlängningen varför den industriella revolutionen ägde rum.

Alltsedan publiceringen av Allens studie har debatten fortgått om de antaganden som ligger bakom hans slutsatser. Jane Humphries har till exempel påpekat att Allens korgar i stort sett endast innehåller råvaror. Men för att uppnå en respektabel konsumtion krävs också att dessa varor förädlas inom hushållet. Hon har därför gett sig i kast med att värdera det arbete som hemmafruarna lade ned genom att ta mått på marknadspriset för husrum och mat vid tillfällen då detta sålts på en marknad. Slutsatsen är att Allen underskattat kostnaden för att upprätthålla en respektabel konsumtionsnivå och förringat hushållet och kvinnornas betydelse för att uppnå en levnadsstandard av högre mått.

Ett annat problem är att varorna och deras kvantiteter inte förändras över tid i Allens korgar. Det är enkelt att tänka sig varför detta skapar problem. I takt med att priserna förändras på olika varor påverkar det med all sannolikhet också hur människor väljer att prioritera mellan olika typer av konsumtion. Den relativa prisutvecklingen inverkar med andra ord också på korgens komposition. Ett exempel på när detta kan har betydelse är fallet med potatisens intåg i den europeiska dieten. Thor Berger har till exempel visat att om potatisen tas med vid beräkningen av Allens varukorg förändras bilden av levnadsstandardens utveckling i Sverige under första halvan av 1800-talet.[1]

Utmaningen i att uppskatta levnadsstandardens utveckling är egentligen inte annorlunda idag och för historisk tid. Samma problem kvarstår för dagens statistiker, trots tillgången till en uppsjö data på både priser och konsumtion. Anledningen är den att svårigheten i att skatta prisutvecklingen egentligen inte är en fråga om mer och bättre information, det är ett konceptuellt problem som härrör ur det faktum att alla varukorgar i själva verket endast är en approximation av verkligheten.[2] Oavsett om problemet ligger i att skatta den industriella revolutionens inverkan på arbetarklassens levnadsstandard eller hur Covid-19-pandemin påverkar dagens människor, kvarstår därför samma svårighet.

 

Verk som refereras i texten:

Berger, T. (2019). Adopting a new technology: potatoes and population growth in the periphery. The Economic History Review72(3), 869-896.

Clark, G. (2005). The condition of the working class in England, 1209–2004. Journal of Political Economy113(6), 1307-1340.

Gary, K. (2017). Constructing equality?: Women’s wages for physical labor, 1550-1759 (No. 158). Lund University, Department of Economic History.

Lindert, P. H., & Williamson, J. G. (1983). English workers’ living standards during the industrial revolution: a new look. The Economic History Review, 36(1), 1-25.

Crafts, N. F. (1985). English workers’ real wages during the industrial revolution: some remaining problems. The Journal of Economic History45(1), 139-144.

Lindert, P. H., & Williamson, J. G. (1985). English Workers’ Real Wages: Reply to Crafts. The Journal of Economic History45(1), 145-153.

Feinstein, C. H. (1998). Pessimism perpetuated: real wages and the standard of living in Britain during and after the industrial revolution. The Journal of Economic History58(3), 625-658.

Allen, R. C. (2001). The great divergence in European wages and prices from the Middle Ages to the First World War. Explorations in economic history38(4), 411-447.

Allen, R. C. (2007). Pessimism Preserved: Real Wages in the British Industrial Revolution. Working Paper. University of Oxford, Discussion paper series.


[1] Se Berger (2019). Kathryn Gary har också visat att för Sveriges del bör en del av köttkonsumtionen bytas ut mot saltad fisk (Gary, 2019).      

[2] På ekonomisk-historiska institutionen vid Stockholms Universitet bedrivs för tillfället ett projekt som bland annat studerar hur kvalitetsförändringar av varor påverkar beräkningen av inflation.   

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s