Nej Gunnar Hökmark, skolvalet är ingen folkrörelse

Förra veckan i ett replikskifte om friskolor på DN beskrev Gunnar Hökmark, före detta moderat parlamentariker och numera friskolelobbyist, skolvalet och friskolor som ”en av vår tids främsta folkrörelser.” Det stör mig. Jättemycket. Man kan argumentera för och emot friskolor. Vad jag själv tycker om bristen på legitimitet som dagens välfärds- och skolsystem eventuellt lider av har jag redan satt på pränt. Men att kalla skolvalet för folkrörelse är på gränsen till perverst. 

Folkrörelser är en viktig del av Sveriges moderna historia. Från och med 1800-talet började folk från alla samhällsklasser sluta sig samman i olika typer av föreningar med olika mål, oftast för att förbättra samhället på något vis. De klassiska är väckelserörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen. Idrottsrörelsen och motståndet mot kärnkraft kan räknas som två moderna. Fridays for future verkade vara på väg att bli en folkrörelse för ungdomar åtminstone, sen kom pandemin. Storlekarna på rörelserna var ofta imponerande. IOGT hade 227 000 medlemmar 1910, vuxna och barn.[1]

Jag är medveten om att ordet folkrörelse kan hänvisa till något som många personer helt enkelt gör. Att spara i aktier har kallats för en folkrörelse även fast de flesta som äger aktier inte är med i någon aktieförening. Men om vi är på den nivån kan vi lika gärna urvattna ordet helt och säga att biobesök, fredagstacos, mobilsurfande på bussen, och en massa andra saker som många gör är folkrörelser. Det vore, faktiskt, ganska löjligt. Och det är ju inte därför Hökmark beskriver skolvalet som en folkrörelse, det är ju för att frammana bilden av ett stort kollektiv av människor i rörelse till stöd för skolvalet.

Ett exempel på folkrörelse, Lutherska Missionsföreningen i Obbola 1904, okänd fotograf. Källa.

Att välja skola för sina barn skiljer sig dessutom från biobesök eller fredagstacos då det är något man måste förhålla sig till, något man mer eller mindre behöver delta i vare sig man vill eller inte. Ungefär som att ha bankkonto eller skor. Du måste inte ha något av dem, men försök klara dig utan dem.

Ett viktigt kännetecken för folkrörelser är att de bygger på frivillighet och att de allra oftast utgör en reaktion mot något som uppfattas som fel i samhället och en vilja att förbättra det. Nykterhetsrörelsen startades som en reaktion mot drickandet, väckelserörelsen som en reaktion på svenska kyrkans tillkortakommanden, arbetarrörelsen för lyfta arbetarna ur en utsatt position genom facklig kamp och utbildning. Och även om det inte finns ett socialt problem att bekämpa var och är folkrörelserna kollektiva rörelser där man gör saker tillsammans.

Skolvalet däremot handlar att var och en ska göra det bästa valet för sitt eget barn, oavsett hur det går för andra barn. Om skolvalet verkligen hade varit en folkrörelse hade det handlat om hur kollektiv av föräldrar över hela landet gick ihop och förbättrade sina lokala skolor. Såna fall saknas visserligen inte, men för de allra flesta handlar inte skolvalet om det. De skolor som ses som dåliga väljs bort. Skolvalet äger dessutom rum max en gång om året, folkrörelser byggs upp genom regelbundna aktiviteter och skapad gemenskap. Möten, demonstrationer, studiecirklar, friluftsaktiviteter, träningar, matcher.

Sist men inte minst är en viktigt kännetecken för folkrörelser att medlemmarna tar tag i det upplevda problemet själva. Arbetarrörelsen handlade inte om att arbetarna var och en skulle välja mellan olika företag som bäst kunde ta hand om arbetarnas rättigheter. De startade egna föreningar eller företag, skaffade egna lokaler. Liksom godtemplarna, liksom baptisterna, liksom fredsrörelsen, och så vidare. De flesta elever som går på friskola däremnot konsumerar en utbildningsvara som tillhandahålls av ett privat företag som utger sig för att vara bäst på utbildning.

Här, tycker jag, ligger själva kärnan. Folkrörelser handlade och handlar om engagemang och delaktighet. Flera historiker menar att de stora folkrörelserna är en viktig förklaring till Sveriges demokratiska 1900-talshistoria. I rörelserna tränades folk i kollektiv, fredlig organisering. Som historikern Sven Lundkvist beskrivit fick medlemmarna i folkrörelserna lära sig att ”skriva protokoll, sköta en ordförandeklubba och att foga sig i ett majoritetsbeslut.”[2] Deras medlemmar organiserade sig och tog sig in lokala församlingar och riksdag.[3] Cirka två tredjedelar av riksdagsledamöterna 1917 var nykterister.[4]

Det går självklart att problematisera den här harmoniska och konfliktfria bilden av folkrörelserna, vilket historiker också gjort. Folkrörelserna utmanade inte de rådande politiska strukturerna utan inlemmade sina medlemmar i dem. Vissa idéer lyftes fram, andra utestängdes.[5] Deras politiska betydelse och deras funktion som demokratiskolor är dock svår att förneka.

Folkrörelser har alltså spelat och spelar en viktig och konstruktiv roll i det svenska moderna samhället. Ordet i sig har en positiv klang och det är just därför Hökmark vill koppla samman skolval och friskolor med vår bild av folkrörelser. Utifrån ett historiskt perspektiv blir Hökmarks sammankoppling dock felaktig och djupt missvisande.


[1] Samuel Edquist, Nyktra svenskar: Godtemplarrörelsen och den nationella identiteten 1879–1918, Uppsala 2001, 19.

[2] Sven Lundkvist, Folkrörelserna i det svenska samhället 1850–1920, Stockholm 1977, s. 223.

[3] Ingrid Åberg, Förening och politik: Folkrörelsernas politiska aktivitet i Gävle under 1880-talet (Uppsala, 1975).

[4] Lundkvist 1977, 222.

[5] Se exempelvis Anne Berg, ‘En demokratisk revolution: De tidiga arbetarorganisationerna och formandet av demokrater från 1840-tal till 1880-tal’, i Berg, Larsson, Michaëlsson, Westberg, och Åkerlund, red., Utbildningens revolutioner: Till studiet av utbildningshistorisk förändring, 61–93 (Uppsala, 2017); Anne Berg, ‘Disciplinens politiska funktion: Den tidiga arbetarrörelsens sanktionssystem och medborgarskapandet, ca 1845–1885’, Historisk Tidskrift, 140:1 (2020), pp. 66–93.

En kommentar på “Nej Gunnar Hökmark, skolvalet är ingen folkrörelse

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s