Pundpanik och kronkris

Det råder pundpanik. Visst är det ett roligt ord? Pundpanik. Financial Times rapporterade på måndagen att det brittiska pundet nu står på sin lägsta nivå sedan nuvarande system med flytande växelkurser introducerades 1971. Det är alltså en historisk händelse. Då, för drygt 50 år sedan, hade Storbritannien försökt hantera sitt sönderfallande imperium och kostnaderna av två världskrig med en valuta som aldrig fick tillbaka sin ställning som världsvaluta. Nu år 2022 vill premiärministern Liz Truss göra Storbritannien stort igen med hjälp av skattesänkningar till bankirerna i Londons finanscentrum. Det belyser ett paradigm som världsekonomin har befunnit sig i under det senaste halvseklet. 

I diskussionstrådar på Twitter skrattas Liz Truss regering ut av forskare, journalister och finansiella bedömare. Storbritannien är ett varnande exempel på högmod och ekonomisk inkompetens menar de. Även för 50 år sedan utgjorde Storbritannien ett varnande exempel. Rädslan var att smittas av ”engelska sjukan”. 

Helt fräckt uppmärksammar jag här en artikel som jag själv har skrivit och publicerat i Scandinavian Economic History Review. Den innehåller nämligen en historik som kan vara värdefull för att förstå nuläget. 1964 var nationalekonomen Christopher Saunders från det brittiska forskningsinstitutet National Institute of Economic and Social Research på besök i Sverige. Han deltog i ett möte hos Nationalekonomiska föreningen och föreläste om Storbritanniens betalningsbalansproblem. 

Saunders menade att den brittiska regeringen trodde att den försökte exportera sig ur sina ekonomiska svårigheter. Men egentligen höll den på att strama åt den inhemska marknaden så mycket att ingen kunde efterfråga något. Resultatet var att ekonomin gick på sparlåga och hade svårt att ta några marknadsandelar i utlandet. Kan ingen efterfråga blir all produktion meningslös. Detta var grunden till den engelska sjukan. 

Det var denna onda cirkel som i början av 1980-talet ledde Margaret Thatcher till att avreglera banksektorn för att – som hon trodde – återupprätta Storbritanniens ställning som världens bankir från imperiets glansdagar. Thatcher var inte ensam. Sedan 1970-talet har finansiella tjänster varit en växande andel av många industrialiserade länders ekonomier. 

Efter Thatchers revolution har den brittiska ekonomin varit mer eller mindre beroende av banksektorn för sin tillväxt. Men problemet både 1964, 1980 och 2022 är att Storbritannien inte är något imperium. Att London har haft ställning som globalt finansiellt centrum är en anakronism om man inte får världens rikaste att samla sina pengar där. Börjar ni förstå logiken bakom Truss skattesänkningar? 

Att Christopher Saunders var i just Sverige 1964 var ingen slump heller. Oron för att drabbas av samma öde som britterna var på riktigt här. Sverige är inget världsimperium som har ramlat ihop. Men våra multinationella företag och vår banksektor är stora. Sverige hade skuggat den brittiska ekonomin åtminstone sedan 1931 när britterna bestämde sig för att lämna guldmyntfoten och vi följde efter. Kronkraschen i början av 1990-talet här var en 90-talskris även för Storbritannien

Men lärdomen för båda länderna nu liksom för 50 år sedan är att trots ambitionerna att hålla huvudet högt på världsmarknaderna går det inte att ignorera basala ekonomiska fakta. För det första är inhemsk efterfrågan lika viktig som exportledd sådan för att ekonomin ska växa. Men det händer ofta i tider av osäkra ekonomiska förhållanden att länder stramar åt just denna. Det andra är att om länder vill skärma av svängningar på världsmarknader är det mest effektiva att reglera kontakten med omvärlden. 

Alternativet är att lära sig leva med pundpanik och kronkriser för att det ändå är värt det extra välstånd man får av handeln på världsmarknaderna. I olika tider har olika avvägningar gjorts mellan de här valmöjligheterna. 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s