Wolodarski och historiens dom

När det går motigt politiskt är det lätt att hoppas på eftervärldens dom. Peter Wolodarski gör det åtminstone. Såna förhoppningar är, dock, ganska så fåfänga. ”Historiens dom kommer bli hård mot Trump” lyder rubriken till Peter Wolodarskis söndagskrönika den 2 februari. Mycket troligt är det en blinkning till Olof Palmes jultal från 1972. I detFortsätt läsa ”Wolodarski och historiens dom”

Förändringens fart

Att den ekonomiska omvandlingen går i allt snabbare takt är en vanlig uppfattning. Men ser vi bakåt i historien så visar det sig inte vara så enkelt. Vid en första anblick kan det framstå som en befogad tanke. Teknologiska landvinningar inom artificiell intelligens, autonoma fordon och bioteknik spås snart medföra en omvandling av samhället utanFortsätt läsa ”Förändringens fart”

Den arga historikern läser arkivutredningen, eller digitaliseringens möjligheter och faror

”Förstår du hur gammalt materialet är?” Frågan ställdes till mig av en arkivarie vid Riksarkivet i början av min forskarkarriär. Arkivarien ville förmodligen uppmana till försiktighet med materialet, men jag minns fortfarande min häpnad. Jag forskade då om de människor som arbetade för den tidiga Vasatidens växande svenska stat och hade beställt fram en räkenskapshandlingFortsätt läsa ”Den arga historikern läser arkivutredningen, eller digitaliseringens möjligheter och faror”

Kyrkogården – ett historiskt minne och den kritiska konstens motsats?

I en krönika i Expressen ondgör sig Jennifer Wegerup över att för lite resurser läggs på att vårda Sveriges kyrkogårdar, och framförallt dess gravstenar. Hon skriver om kyrkogården som en av de få fridfulla platser i det moderna samhället. Det är också en plats där vi kan möta historien i form av gravstenarnas inskriptioner. EnligtFortsätt läsa ”Kyrkogården – ett historiskt minne och den kritiska konstens motsats?”

Folket, en gammal rikskansler eller en upplyst despoti? Till klimatfrågans lösning.

Resultaten från klimatmötet i Madrid gör ingen som tagit människans påverkan på klimatet på allvar glad. Det blir allt tydligare att starka krafter drar åt håll som inte är förenliga med de lösningar som den naturvetenskapliga forskningen förespråkar för att åtminstone kunna bromsa uppvärmningen. Visserligen är klimatförändringarna en naturvetenskaplig fråga i sig; men det ärFortsätt läsa ”Folket, en gammal rikskansler eller en upplyst despoti? Till klimatfrågans lösning.”

Nedskärningarna på Riksarkivet

Vad är ett arkiv? Ordet spårar sina djupaste rötter till gammalgrekiskans arkhē, vilket betyder ”början, ursprung, första plats”. Senare tillkom även bibetydelsen ”regering, makt, imperium”, och Aristoteles skulle använda samma term för att beskriva sitt ”urämne”. Mot denna fond blir det lätt att förstå varför Riksarkivet institutionaliserades av just Axel Oxenstierna, urfadern framför andra till den svenskaFortsätt läsa ”Nedskärningarna på Riksarkivet”

Att lyssna på folket – suppliker, petitioner och e-förslag

E-petitioner, eller e-förslag, är något som ofta förs fram som ett medel till att överbrygga avståndet mellan folket och dess folkvalda och för att göra demokratin mer tillgänglig. En petition är en förfrågan eller begäran som i det här fallet riktas mot demokratiska institutioner. Här i Sverige är petitioner på tapeten och SKL (Sveriges KommunerFortsätt läsa ”Att lyssna på folket – suppliker, petitioner och e-förslag”

Bloggens mål

Vi är några historiker som är frustrerade för att vi saknar en röst med ett historiskt djup i samtidsdebatten. Historien är inte ett garnityr som kan plockas fram vid högtidliga tillfällen – endast relevant för kultursidor – eller en rekvisitagarderob för att ikläda i samtiden grundade ståndpunkter en historisk dräkt. Historia handlar inte om attFortsätt läsa ”Bloggens mål”